Gårdagen blev så lång och jag så trött så jag somnade i sängen liggandes på spikmattan vid 12 tiden.

Resan till Timrå gick bara bra. Kliniken och gården var ju jätte fin! Vilket ställe.

Jackpot visade sig inte vara halt alls. Trots att vi longerade ett bra tag för att verkligen kunna se. Vi tog in honom på gången och där visade han inte heller någonting. Helt otroligt.

Vi röntgade igenom för att kunna utesluta vad det nu än skulle vara och det fanns absolut ingenting på röntgen.

Och det komiska var att redan när vi kom dit och Helena (vet) hade läst min remiss från Birger så kunde hon redan då ana vad det skulle kunna vara. Hon var redan då rätt säker.

Jackpot har råkat ut för en rejäl stukning i sitt vänstra framknä. Beräknad läketid på en sån stukning brukar ligga på ca 8 veckor. Eftersom att han redan har vilat 5,5 veckor så är det troligtvis därför som han börjar bli haltfri nu. Det förklarar också varför han inte alls svarar på behandling..

Så nu ska jag skritta honom varje dag i 2-3 veckor till sen borde han vara fullt återställt. Kan inte beskriva hur skönt det känns... Jag hade ställt in mig på att hans karriär var helt puts väck...så visar det sig att det bara är en stukning. Som kan hända vem som helst?!

Helt otroligt! En evighet blev nu till möjlighet.

Jag, ganska trött men tillbaka på jobbet. Laddar batterierna för ikväll. Träningar, eurovision hos mamma o Kent med lite middagsmat, ev. om vädret tillåter en sväng på stan.

Imorgon är en ny dag och då ska vi söder ut igen på uppdrag :)