Tänk om...TÄNK OM han alltid kunde vara så avslappnad och fin att rida som han var idag. Lyhörd och arbetsvillig.

Det är helt otroligt vad spändhet kan förstöra för en individ.

Men vi jobbar på, och jag hoppas att allt tävlande i år ska få honom att växa ännu ett steg i rätt riktning.

Det blev iallafall drygt 30 min trimning på framridningsbanan och trots en galet busig STOR svart häst (Ferrox) så höll J sig lugn.

Imorgon kör jag samma pass, sen ska han badas, det ska putsas och kollas på tävlingarna som kör igång på em.

1 år sen

Red på hoppbanan idag och Lilla Grå kändes fin.

I början ville han mest gå utåtställd och blåsa upp sig för allt som låg utanför och runt staketet.

han var superkänslig i munnen TROTS att jag red på det raka, mjuka Nova bettet.

Försökte jobba honom att ta tag i bettet mer eftersom det är där jag får problem när jag hoppar. Han biter tag och blir jätte lång och stark. Så mitt mål är att försöka rida honom dit så jag lär mig hur jag ska göra och att han ska lyssna även då.

Han blev såklart väldigt taggad när jag la upp galoppen men var ändå "hos" mig hela tiden, så jag gav mig där.

Skrittade av en längre stund medans Linn hoppade några hinder med Apache.

Jag ska försöka rida antingen på framridningsbanan eller hoppbanan imorgon också innan vi bygger fram banan för helgens tävlingar.

Luleå 2010  

Idag blev det 1 tim skritt för Grå och imorgon kör jag igång och trimmar inför helgen.

För första gången i hans liv så har jag medvetet ökat maten då han är på gränsen till för smal nu.

Jag har jobbat hårt för att få honom i den form han är i nu men i Skellefteå fick jag en "oj"! upplevelse när jag såg honom på kort som oskar tagit under helgen. Han får absolut inte bli smalare! Det är svårt att hitta rätt mängd och sorts foder till honom då han behöver rätt typ av energi. Det får absolut inte ge mer spök-humör.

Senaste året har det känts som att jag lyckats balansera det rätt bra!

Här kommer bilder från träningen innan Ske-å.

Det blev en lugn dag för Grå idag.

Han fick promenera 50 min i skritten och verkade väldigt pigg och glad.

Upptäckte ännu en bakutspark i gallret över förnstret. Tidigare har han slagit ett järnrör helt vint och snett. Nu verkar han ha varit på ett till.

Stod en stund och funderade på vilka sjuka krafter det är i en hästspark, samtidigt som jag kände mig väldigt lättad av att han är lindad som skydd för benen iallafall.

Det måste ha varit under en utfodring. Som oftast är han sjölvild då...

Helgen har varit trevlig med bästa sällskapet!

Startade med en Jokerklass på lördagen. Min plan var att galoppera på ordentligt och jag visste inte riktigt hur mycket Jackpot skulle titta.

Hade satt på pessoabettet då han varit jättestark veckan innan när vi tränat.

Och vad händer?

Jackpot är jätte lugn på banan och tittar inte alls så mycket som väntat. Jag rider på helt utan känsla, släpper tyglarna och rider iväg honom på alla hinder. Klokt nog tvärnitade han på ett hinder då jag ville hoppa av alldeles för långt ifrån. Sen blev han spänd och petade ett. Klarade Jokerhindret och fick höga poäng. Knep 6:e platsen på det. Trots många felfria. Har aldrig skämts så mycket för ett pris.

Andra klassen var 130 cm. Jag lovade mig själv att inte rida iväg honom på ett enda hinder. Hade även  bytt till vanliga tränsbettet igen.

När jag kommer in på banan så fick jag kicka igång honom mer än vanligt och han blev lite sur och tvär.

Sen gör jag en runda som jag skäms så sjukt mycket för! Jag släpper honom inte men jag rattar och bromsar och Jackpot fattar ingenting. Han gör ALLT han kan för att klara hela banan som var supermaxad, med tre kombination plus en två kombination och flertalet knepiga avstånd och svängar.

Till näst sista hindret har vi två rivningar och jag kommer in på en linje där det är sex trångt. Jag var på väg att gå på fem och lägger därför en volt. Tar om det och sista hindret felfritt.

Hur klantig får man vara?  Jag skäms verkligen över mig själv och tycker fruktansvärt synd om min häst. Han som hatar att riva, min lilla skatt.

Så idag...Sista klassen en 125 cm.

Min känsla och plan inför dagen var att låta honom vara och bara ha en bra galopp. Inget dragande och inte trycka honom i botten på hindrena.

Sagt och gjort faktiskt och vi ledde klassen till näst sista ryttaren som gick om. Så vi slutade 2:a. Kändes bra med tanke på min absolut sämsta ridning från lördagen.

Han har varit allmänt lite slö i helgen och jag har inte haft det där lilla extra som han alltid annars har på tävling. Vet inte vad det kan bero på men första ute och en helt annan typ av ridning kan vara förklaringen.

I veckan får han ta det väldigt piano så kör vi hårt igen till helgen då vi har hemmatävling.

Fantastiska häst som tar 2 placeringar av 3 starter trots att jag skickat min känsla på semester. Det är kvalitet för mig!

(nya bilder kommer, har haft Papparazzi bakom mig heela helgen!)

Tjoho vad tiden går!

Förra helgen var vi på ponnytävling med Linn och för att sammanfatta den helgen så hade vi det superbra.

Linn börjar hitta ridningen på Apache riktigt riktigt bra nu och bättre blir det ju fler tävlingar hon rider.

Hon fick med sig en seger hem och de andra klasserna gick kanonbra, lite stolpe ut.

Vi på sidan av fick njuta av sol och värme. Inga klagomål alltså!

I helgen är det tävling för min del och den här gånger åker jag norröver till Ske-å och rider Regionalt.

För första gången på väldigt länge är min känsla inte alls bra. Senaste veckan när vi har hoppat har det inte alls känts bra.

Jackpot har varit alldeles för laddad, han har varit het att rida på banan och på hinder då väldigt spänd. Jag har blivit lite irriterad över detta vilket inneburit att han gjort dåliga språng och antingen har han legat före mig och jag efter honom eller tvärtom. Känslan har varit kass!

Det här får ladda mig just nu!

och det här..