.. Men jag känner bara lättnad!

Senaste meetingen har jackpot inte riktigt varit sig själv.
Redan i andra klassen har han känts matt och trött. Han har hela tiden gjort det han ska men inte haft den där extra gnistan.
Vi har haft mer nedslag än vi brukar och i vissa starter haft 2 ner vilket är olikt honom.

Nu sista tävlingen i Piteå gör han en fantastisk första runda på 120 och får pris. I andra rundan blir han väldigt spänd och letar anledningar till att skygga för konstiga saker som tex flaggern. Vi tar oss runt med ett stopp som kom av att han skyggade precis innan hindret. Jag fick vara på honom mkt hela banan och känslan var att han inte riktigt tog tag i hinderna.

I sista klassen på söndag så uppmärksammar mamma redan när hon promenerar igång honom att han känns matt och ovillig.
Jag känner exakt samma sak när jag sitter upp. Han haltar inte men känns stum i kroppen och framförallt i höger varv. Han hoppar dåligt på framhoppningen men varken river eller stannar vilket gör att jag ändå går in på banan.

Ganska direkt efter startsignal vill han inte alls gå mot första hindret. Knappt fatta galopp. Jag styr emot med halvtaskig galopp och han bara dör av och stannar. Han blir inte ens upprörd.. I vanliga fall brukar han nästan slänga av mig vid missförstånd då han är livrädd för att stoppa.
Styr på igen men tvingar honom inte att hoppa och han visar ganska snabbt att han inte vill..

Jag har ägt honom sen han var 3 och utbildat honom helt själv och aldrig under dessa 8 år har han varit halt, förutom när han slog på sig en liten spricka på ett överben som snabbt läkte ut.
Han rör sig alltid harmoniskt och jag förstod ganska snabbt att något var fel.

Så dag har vi varit till Timrå och kollat honom. Han hade ont i ett ben och har nu fått hjälp.
Jag känner mig lättad som fick svar så snabbt och dessutom visade det sig vara precis vad jag trott också..

Så nu blir vi borta en period innan vi är tillbaka på banan igen men för mig känns det helt ok då vi ändå inte hade några tävlingar inplanerat förrän i augusti.
Och har han hoppa såhär bra med smärta så ska det bli väldigt intressant att se vad vi kan göra när han är helt frisk igen!

Så nu vet alla hur läget är och det slipper bli massa gissningar och skitsnack.

Vi kommer snart tillbaka starkare än någonsin <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  September har varit en riktigt skitmånad och Oktober verkar inte alls bli till det bättre..   Jag väljer att inte dela med mig av allt som har hänt och händer i vårat liv just nu och därför kommer det eka tomt här tills mångt och mycket har ...

Herregud vad Hugo har växt i sommar!Han står kvar på sina 12 kg, men fötterna har vuxit en halv cm och tröjorna och framförallt byxorna i storlek 86 är nu för små. Vi har idag rensat ut och gått igenom hela hans garderob då vi har behövt köpa en hel ...

Här händer det grejer. Jag har börjat jobba igen efter en underbar semester!Det enda jag har att klaga på var att den tog slut alldeles för fort. I vanliga fall brukar man vara rätt nöjd efter 4 veckor och känna att det ska bli skönt med fasta rutine...

Känslan när man kan paketets kollinr. utantill, innantill och bak och fram!! Som ett litet barn på julafton :) ...

Lite bilder från senaste dagarna. [Bild] [Bild] [Bild]